Om KliMATspelet - KliMATspelet

Vad går spelet ut på?

Alla äter och för de flesta är maten betydelsefull. Våra matval har också stor inverkan på både självförsörjningsgrad och miljömål.

Spelet grundas på statistik och forskning och fungerar som ett digitalt verktyg som låter spelarna testa och simulera effekter baserat på konsumenters och producenters val. Istället för att enbart arbeta med ett mål i taget, hanterar spelet tre viktiga mål och de målkonflikter som uppkommer dem emellan.

Spelet tar utgångspunkt i svenska kurs- och ämnesplaner samt de globala målen:
Nr 12: hållbar konsumtion och produktion
Nr 13: bekämpa klimatförändringarna
Nr 15: ekosystem och biologisk mångfald

Spelet fokuserar på dessa tre mål. Relaterade frågor som vattenhushållning, hälsa, djurvälfärd, växtnäringsläckage med flera har valts bort då spelet annars hade blivit för komplext. Utgångspunkten är att Sverige, som har god tillgång till mark och vatten, bör kunna försörja sin befolkning med livsmedel. Men spelet är också högaktuellt på grund av samhällets ökade intresse för beredskap och vårt behov av en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

Kärnan i spelet handlar om tre frågeställningar:

– Hur skulle en ökad självförsörjningsgrad påverka hållbarheten och våra dagliga matval? Vad ska vi äta och hur och var ska maten produceras?

– Hur ska produktionen på svensk åkermark och betesmark se ut för att befolkningen ska få mat samtidigt som vi når miljömålen?

– Hur ska vi äta för att bevara och utveckla våra artrika naturbetesmarker och öka mångfalden i odlingslandskapet i stort?

– Hur kan vi minska vårt matsvinn? Hur kommer ny teknik in i produktionen? Spelaren interagerar med både konsumenter och producenter för att skaffa information, värdera alternativ i en komplex värld för att sedan fatta beslut och utvärdera resultaten.

Arbeta tillsammans för att nå målen

I KliMATspelet deltar spelaren i ett fiktivt statligt initiativ som genom att diskutera åtgärder med både konsumenter och producenter ska försöka nå samhällets mål. Det gäller att få med sig de svenska konsumenterna representerade av studenten Alina, singeln Mikael, Faye och hennes familj, samt pensionären Valdemar.

En förändrad konsumtion hos befolkningen måste mötas av förändrad produktion hos producenterna. Dessa representeras i spelet av spannmålsodlaren Lukas, potatis-, raps-, spannmåls- och ärt/bönodlaren Berit, gris-, ägg- och kycklingproducenten Eva, mjölkproducenten Tage, nöt- och lammköttsproducenten Johan samt frukt-,bär- och grönsaksodlaren Sonya.

Därför behövs ett KliMATspel!

KliMATspelet utvecklades för att kommunicera forskningsresultat som berör samhällets mål om klimat, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion till skolungdomar och andra intresserade. Det finns ett behov av att öka kunskaperna om svensk livsmedelsproduktion och om hur den påverkar klimatet och den biologiska mångfalden samt att skapa förståelse för målkonflikter mellan dem.

Stort avstånd mellan producent och konsument

Många bor idag långt ifrån där deras mat produceras, och saknar ofta kontakt med livsmedelsproduktionen. Livsmedelsproduktionen blir mer och mer storskalig och specialiserad, så det är inte heller lätt att få överblick över den och förstå hur konsumtion och produktion hänger ihop och påverkar varandra och våra uppsatta mål. Där har ett seriöst spel en viktig funktion att fylla genom dess förmåga att simulera olika åtgärder och effekter. Spelet står dock inte för sig själv, utan resultaten måste diskuteras i grupp under ledning av lärare eller annan spelledare.

Tre mål ska uppnås

Utgångspunkten för behovet av spelet är att vad vi väljer att ät är viktigt för hur vi ska nå de tre mål som KliMATspelet arbetar med. Det kan handla om att äta kött eller inte, samt om fördelar och nackdelar med olika typer av kött och vegetariska livsmedel. Ofta handlar det om effektivitet kontra diversitet. Världen är komplex och frågor om hållbarhet är ofta så kallade ”wicked problems”, det vill säga problem utan enkla lösningar. Om lösningen verkar enkel ur en aspekt, så uppstår ofta problem ur andra. När flera aspekter måste beaktas samtidigt, ökar komplexiteten. Sådan är verkligheten och vi måste öva oss i att hantera det. KliMATspelet erbjuder övning, test av olika saker samt ett viktigt underlag för fortsatt diskussion.

Målgrupper

KliMATspelet vänder sig i första hand till elever på gymnasiet och högstadiet och deras lärare, men kan spelas av alla som är intresserade av dessa frågor. Spelet är anpassat till kursplane- och ämnesmål i naturkunskap, biologi och geografi på gymnasiet, samt biologi, geografi och hem- och konsumentkunskap på högstadiet.

Spelet baseras på statistik och vetenskap

Anna Hessle, docent vid Inst. för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd har ansvarat för framtagning av indata till KliMATspelet baserat på svensk jordbruksstatistik (Jordbruksstatistisk sammanställning – Jordbruksverket.se ) och den svenska folkmängden samt vad svenska konsumenter äter enligt Riksmaten (Riksmaten vuxna (livsmedelsverket.se)). När spelet startar äter konsumenterna enligt Riksmaten och producenterna producerar enligt svensk statistik, med avseende på mängd producerad mat och areal åkermark.

Beräkningarna av effekterna av olika åtgärder i spelet bygger på officiell statistik och rapporter om arealer, produktion och konsumtion.

Effekten av olika åtgärder på mängd producerad mat och påverkan på klimat och biologisk mångfald baseras på forskning, där den största inspirationen har hämtats från forskningsprojektet Hållbara matvägar.

Hållbara matvägar – Resultat | Externwebben (slu.se), ett projekt om påverkan på klimat och biodiversitet i nöt- och lammköttsproduktion (Ahlgren et al., 2024) och hållbarhetsverktyget Public Goods Tool, version från EU-projektet Pathways (https://pathways-project.com/), som avseende just dessa effekter baseras på Ahlgren 2024 ovan samt rapporten Regenerative Agriculture in Europé (European Academies Science Advisory Council, 2022). Effekterna har stämts av med ett vetenskapligt råd och modifierats efter framkomna önskemål där.

Viktiga referenser

Ahlgren, S., Wirsenius, S., Toräng, P., C arlsson, A., Seeman, A., Behaderovic, D., Kvarnbäck, O., Parvin, N., Hessle, A. 2024. C limate and biodiversity impact of beef and lamb production – a case study in Sweden. Agricultural Systems 219, 104047.

European Academies Science Advisory C ouncil (2022) Regenerative agriculture in Europe. A critical analysis of contributions to European Union. Farm to Fork and Biodiversity strategies. ISBN 987-8047-4372-4. www.easac.euEASAC policy report 44

Röös, E., Ran, Y., & Moberg, E. (2024). Mat, miljö och hållbarhet. SLU Future Food Reports, (14).

Röös. 2012. Mat-klimat-listan. Rapport 040, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala.

https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf

Steinbach, N., Palm, V., C ederberg, C ., Finnveden, G., Persson, L., Persson, M., Berglund, M., Björk, I., Faure, E. och Trimmer, C . (2018). Miljöpåverkan från svensk konsumtion: Nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINC E. Rapport 6842. Naturvårdsverket, Stockholm. ISBN: 978-91-620-6842-4

Vi har utvecklat och finansierat KliMATspelet

KliMATspelets grundidé och bakgrundsfakta är utvecklat av forskare vid Institutionen för människa och samhälle samt Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med WWF Youth, Svenska kyrkans unga, 4H och Sverok samt Bioresurs, NTA-skolutveckling, Högskolan i Skövde och SLU Holding.